Children Of War
Menace Of The Cow


Betyg: 7
År: 2006
Label: Demo
Genre: Black, Death, Jazzfusion
Speltid: 17:13
Hemsida

Medlemmar:
Andreas Helsing: Sång
Nicklas Hovberg: Instrument
Gästspel:
Allex (från Vilefuck): Sång
Suzanne: Sång

Låtar:
1. H.A.A.T.
2. Trust In Vain
3. Something Inside
4. Ode To Apathy

Tidigare skivor:
Decades Of Mourn (Demo) - 2002
La Nigiro (Demo) - 2005
Menace Of The Cow (Demo) - 06

© 2005 - 2006 Metal Recensionen

BEWARE! THE COW IS BACK!
Västerås pojkarna är som sagt tillbaka med sin tredje demo med den passande(?) titeln Menace Of The Cow. Precis som tidigare har de blandat in  Black, Death och Jazzfusion(!) i sina kompositioner.
Inga medlemsbyten har skett sedan sist så det är fortfarande Andreas Helsing på vrål och Nicklas Hovberg på instrument.

"H.A.A.T." är första spåret och det börjar väldigt lovande då sången är som förra gången tuff och hård. Men till skillnad från förra gången har vi en klockren refräng som inte är speciell svår att sjunga med i och det finns en hel del keyboard melodier som låter förbaskat bra. Riffen är hyfsade och gör sitt jobb, basen känns av och ligger bra tillsammans med trummaskinen (som för övrigt låter bättre än på förra demo'n).

Låten "Trust In Vain" måste ha den absolut bästa inledningen av alla låtar detta band lyckats skapa. Det är en keyboard melodi slinga som inte är att leka med och trummorna låter, tro det eller ej, faktiskt ganska bra. När sedan keyboard slingan tonar ut och övergången till manglandet skett känner man sig på något vis lite irriterad och besviken då övergången är skitdålig. Slingan är i tretton sekunder i början och sen övergår det till en mer primitiv mangel utan något speciellt. Men låten repar sig ordentligt mot mitten och slutet och sammanfattningsvis så är det en mycket bra låt.

Alla hårdrocksband bör få utleva lite experimentlusta men bara till en viss del. På tredje spåret "Something Inside" så hörs en massa olika ljud som jag får för mig att de härstammar från Australien och Afrika, säkert helt fel men jag får den känslan. Egentligen spelar det ju absolut ingen roll var de kommer ifrån, det som spelar roll är hur de gör sig med musiken och det är ganska enkelt att säga. Jävligt dåligt!
När väl låten går igång på riktigt efter en och en halv minut så glömmer jag lätt fadäsen från början. Gitarriffen har aldrig låtit bättre och sången är fläckfri. Sen gästframträdanden från Allex från Vilefuck höjer låten ett par snäpp ytterligare. Om man struntat i början hade vi tampats med bästa låten COW någonsin gjort men nu finns den där och förstör.

"Ode To Apathy" är ett lugnt spår med en slags viskande röst fram till mitten av låten där en kvinnlig och tung manlig röst tar vid. Det är ett bra spår som avslutar plattan på ett bra sätt men den gör sig inte på något annat sätt än som en skivavslutare.

Menace Of The Cow är en mycket bra demo och är mycket bättre än föregångaren La Nigiro. Vi hittar sköna refränger ("H.A.A.T."), grymma riff ("Something Inside") och till skillnad från förra albumet finns en del keyboardgodis ("Trust In Vain"). Nu gäller det för COW att finslipa allt och försöka bygga vidare från denna demos godbitar. Även fast trummaskinen låter bättre på den här demon än förra så står jag fortfarande fast vid att de måste skaffa sig en ordentlig trummis. Ska bli intressant och se vad de lyckas skapa till nästa sväng.

Precis som förra gången får man med en video  och den här är minst lika underhållande som den tidigare.  Scratch-O-Meter och massa annat garvvänligt återfinns på videon. Hårdrockens svar på Filip och Fredrik?